Se även ett’.

Svenska

redigera

Pronomen

redigera

ett

  1. syftar tillbaka på det tidigare nämnda substantivet
    Jag har sett träd förut men vad är det här för något mörkt ett?
 
Etymologi: Av fornsvenska ēn, av fornnordiska einn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos
Användning: Om substantivet är i utrum används en.
Homofoner: ätt

Räkneord

redigera

ett

  1. det första naturliga talet; siffran 1 mellan noll och två; I med romerska siffror
    Ni ska räkna uppgift ett till tio i matematikboken denna vecka.
 
Etymologi: Av fornsvenska ēn, av fornnordiska einn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos
Synonymer: en
Homofoner: ätt
Besläktade ord: etta
Se även: första (ordningstal)
Användning: ett används alltid som förled vid större räkneord, det vill säga ettusen aldrig entusen, etthundra aldrig enhundra, osv. Däremot så kan man lika gärna säga tjugoett som tjugoen

Sammansättningar

redigera

Översättningar

redigera

Artikel

redigera
Tabell över artiklar Obestämda Bestämda
Dubbel bestämdhet Enkel bestämdhet
Singular Singular Plural Singular Plural
Utrum en den de, dom1 denna, denne2 dessa
Neutrum ett det detta
Not:
  1. En vardaglig variant.
  2. Maskulin.

ett

  1. obestämd artikel singular neutrum
    ett hus
 
Etymologi: Av fornsvenska ēn, av fornnordiska einn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos
Synonymer: en (motsvarande obestämd artikel för utrum)
Homofoner: ätt
Se även: den, det, de, endera / ettdera (pronomen)

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Räkneord

redigera

ett

  1. ett; neutrum av en eller én
 
Etymologi: Av fornnordiska einn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos

ett

  1. böjningsform av ete