Tvärspråkligt

redigera
tur

tur

  1. (ISO 639-2) kod för språket turkiska
  2. (ISO 639-3) kod för språket turkiska

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av tur 1...5 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tur turen turer turerna
Genitiv turs turens turers turernas
Böjningar av tur 6 (slump) Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ tur turen
Genitiv turs turens

tur

  1. (generellt) (ofta nöjes-) färd med fordon eller till fots
    Skall vi ta en tur med bilen?
    Skall vi gå en fjälltur?
    Synonymer: tripp
    Sammansättningar: biltur, cykeltur, fjälltur, kanottur, ridtur, rundtur, segeltur, skidtur, åktur
  2. (transport) färd med kollektivtrafiken, eller ett kollektivtrafikfordons färd
    Antalet turer per dygn reducerades nyligen från 3 till 1, det kommer inte att dröja länge tills linjen helt läggs ner.
    Sammansättningar: turtäthet
    Fraser: tur och retur
  3. (dans) fastställd (ofta komplicerad) följd av danssteg (likt en vers av ett musikstycke)
    Sammansättningar: buggtur, kadriljtur, polsketur, schottistur
  4. (överfört) svåröverskådlig (och ibland motsägelsefull) händelseförlopp med många växlingar
  5. (plats i) bestämd ordningsföljd; egenskapen att vara den aktuella aktören i en process
    När blir det min tur att leda programmet?
    Synonymer: ordningsföljd, turordning
    Fraser: i sin tur, i tur och ordning, stå i tur, stå på tur
  6. det att gynnas av slumpen; det att en positiv händelse inträffar när förloppet förefaller vara slumpartat eller svårförutsägbart
    Det var tur att vi hann med tåget.
    Synonymer: lycka, lyckträff, flax
    Antonymer: otur
    Fraser: som tur var, tur i oturen
    Sammansättningar: turgumma, turkläder, turskor, tursockar, turbyxa

Översättningar

redigera

Lettiska

redigera

tur

  1. där