Svenska

redigera
Böjningar av orsaka  Aktiv Passiv
Infinitiv orsaka orsakas
Presens orsakar orsakas
Preteritum orsakade orsakades
Supinum orsakat orsakats
Imperativ orsaka
Particip
Presens orsakande, orsakandes
Perfekt orsakad

orsaka

  1. få att inträffa; leda till
    Ett ledningsfel orsakade strömavbrottet.
    Besläktade ord: orsak
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1620 (cirka).[1]
    Jämför: alstra, anställa, bestämma, betinga, bringa, bära skulden för, dra med sig, framkalla, få till följd, föda, föra med sig, föra till, föranleda, föranlåta, förorsaka, ge anledning till, ge upphov till, generera, göra (att), ha i sitt följe, ha i släptåg, ligga bakom, medföra, resultera i, skapa, ställa till (med), tillfoga, vara orsak till, vara skuld till, vålla, åsamka, åstadkomma
    Se även: innebära

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "orsaka"