föranleda

Svenska

Verb

Böjningar av föranleda	Aktiv	Passiv
Infinitiv	föranleda	föranledas
Presens	föranleder	föranleds (föranledes)
Preteritum	föranledde	föranleddes
Supinum	föranlett	föranletts
Imperativ	föranled	–
Particip
Presens	föranledande, föranledandes
Perfekt	föranledd

föranleda

1. ge anledning till; vålla, orsaka

   Statsministerns uttalande föranledde en stor debatt

2. få någon att göra något mot sin vilja, tvinga på ett milt sätt

   Jag kände mig föranledd att begära ordet.

Översättningar

orsaka

• engelska: cause ^(en)
• grekiska: προξενώ ^(el), προκαλώ ^(el)
• tyska: veranlassen ^(de)

få någon att göra något mot sin vilja