Se även mȭka.

SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av möka 1. Aktiv Passiv
Infinitiv möka mökas
Presens mökar mökas
Preteritum mökade mökades
Supinum mökat mökats
Imperativ möka
Particip
Presens mökande, mökandes
Perfekt   (mökad)?

möka -de , -t

  • uttal: 'mö:.ka /ˈmøːˌka/
  1. (vardagligt, särskilt vanligt i Sydsverige) flatulera (så att det luktar illa)
    Han mökade så mycket att man var tvungen att vädra i rummet efteråt.
    Vem är det som mökat? Här luktar det ju abel!
    Synonymer: braka, fisa, fjärta, flatulera, möga (skånska), släppa sig, släppa väder, pruppa, prutta
  2. (möjligen dialektalt) på ett kaxigt sätt kräva att någon flyttar på sig
    Möka på dig!

EtymologiRedigera

att prutta

Av fornsvenska myk "gödsel; smuts; avföring", av samma rot som mocka. Jämför även med danska møg (sydsvenska mög), norska møkk och isländska mykr, myki.

Besläktade ordRedigera

ÖversättningarRedigera