mög

Se även møg.

Svenska

Substantiv

Böjningar av mög	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mög	möget
Genitiv	mögs	mögets

mög

1. (skånska, sällan) gödsel

   Etymologi: Belagt åtminstone sedan 1840.

2. (skånska, vardagligt) smuts

   Jag har sagt att du ska ta av dig skorna så att du inte asar in en massa mög.

   1981: Gasen i botten (CBS Records), Eddie Meduza:

   Det är rätt härligt när man tvättat av sig skiten och oljan och mög.

3. (skånska, vardagligt) skräp, onödiga saker

   2006 (1 aug): Samlariver ledde till antikbutik (Sydsvenskan):

   För tio år sedan flyttade Hasse Andersson in hos Susanne Johnsson i villan i Veberöd. Med sig hade han sin samling av radioapparater. Susanne Johnsson var inte helt nöjd. ”Ska du ha med dig det där möget”, undrade hon.

   2012 (1 dec): Nytt liv i luckan på slottet (Sydsvenskan):

   Jag har två barn själv och då känns det extra meningsfullt att göra bra saker för dem. Det finns så mycket mög för barn.

   Etymologi: Från fornnordiska myk.

   Besläktade ord: möga, möged, mögig

Se även: möka

Interjektion

mög

1. (skånska, svordomar, vardagligt) skit

   Jävla mög! Nu missar jag bussen.