SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av braka  Aktiv Passiv
Infinitiv braka brakas
Presens brakar brakas
Preteritum brakade brakades
Supinum brakat brakats
Imperativ braka
Particip
Presens brakande, brakandes
Perfekt

braka

  1. ge ifrån sig kraftigt ljud
  2. (överfört) flatulera
    Synonymer: fisa, fjärta, flatulera, möga (skånska), möka, släppa sig, släppa väder, pruppa, prutta
  3. sönder, gå i bitar
 
Besläktade ord: brak

ÖversättningarRedigera

BottniskaRedigera

VerbRedigera

braka

  1. bryta sönder
  2. brista, gå i tu, lossna ifrån med en smäll
    Etymologi: Fornnordiska bráka "bryta, försvaga"; brákadr "svag".
  3. rusa åstad med häftighet
    Etymologi: Jämför svenska och fornnordiska braka "fragorem edere, crepare".
    Användning: Ordet uttrycker början av en handling som sker häftigt.
    Sammansättningar: brakadönt, brakakast
    Besläktade ord: brakän

IsländskaRedigera

VerbRedigera

braka

  1. knaka, knarra