krångel

Svenska

Substantiv

Böjningar av krångel	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krångel	krånglet
Genitiv	krångels	krånglets

krångel

1. något som är krångligt

   Besläktade ord: krångla, krånglig

   Sammansättningar: kringelkrångel, krångelmakare, motorkrångel, regelkrångel

   Se även tesaurus: Oordning, Rubbning, Föränderlighet, Skakning, Tankefel, Betydelselöshet, Obegriplighet, Obeslutsamhet, Obeständighet, Verksamhetsbegär, Svårhet, Lidande

Översättningar

Översättningar

• engelska: complications ^(en) pl, hassle ^(en)
• finska: hankaluus ^(fi)
• tyska: Unannehmlichkeiten ^(de) f pl, Probleme ^(de) n pl, Schwierigkeiten ^(de) f pl