Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av buse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ buse busen busar busarna
Genitiv buses busens busars busarnas

buse

  1. (vardagligt) litet barn som gärna busar och hittar på spratt och hyss
    Synonymer: busunge, rackarunge, busfrö, spelevink
  2. (vardagligt, lite barnspråk, förmildrande) våldsam och brottsling
    Synonymer: huligan, ligist, grobian, råskinn
  3. (mytologi, ålderdomligt) ond ande
    Hyponymer: monster, skogsman, troll
 
Sammansättningar: snorbuse
Se även tesaurus: Våldsamhet, Orenlighet, Stridsman, Osmak, Fruktan, Plebej, Ohövlighet, Ogärningsman, Usling
Etymologi: Av lågtyska busemann (”tomte”), besläktat med tyskans Butzemann och Butz.[1]

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk etymologisk ordbok: "buse", läst 2024-11-20