huligan

Svenska

Substantiv

Böjningar av huligan	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	huligan	huliganen	huliganer	huliganerna
Genitiv	huligans	huliganens	huliganers	huliganernas

huligan

1. person som begår våldsgärningar; ligist, bandit

   Synonymer: ligist, buse, bandit, bov, våldsverkare, bråkmakare

   Etymologi: Av engelska hooligan.

   1936: Svensk tidskrift, Elis Håstad (ansvarig utgivare):

   Dessa hava redan burit frukt så till vida, att alla de häktade sedan upproret 1934 frigivits. Här funnos bland tusentals relativt oskyldiga talrika missdådare och huliganer av grövsta slag.

2. (i synnerhet, i modernt språkbruk) ungdom tillhörande supportergrupp som begår våldsgärningar i anknytning till sportevenemang

   Besläktade ord: huliganism

   Sammansättningar: fotbollshuligan, huliganbråk

Översättningar

person som begår våldsgärningar

• armeniska: խուլիգան ^(hy) (xuligan)
• bokmål: hooligan m
• engelska: hooligan ^(en)
• hebreiska: חוליגן ^(he) m
• jiddisch: כוליגאַן m (khuligan), הוליגאַן m (huligan)
• ryska: хулига́н ^(ru) m (xuligán)
• spanska: gamberro ^(es) m, gamberra ^(es) f
• tyska: Hooligan ^(de)

ungdom tillhörande supportergrupp som begår våldsgärningar i anknytning till sportevenemang

• tyska: Hooligan ^(de)