bortföra

Svenska

Verb

Böjningar av bortföra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	bortföra	bortföras
Presens	bortför	bortförs (bortföres)
Preteritum	bortförde	bortfördes
Supinum	bortfört	bortförts
Imperativ	bortför	–
Particip
Presens	bortförande, bortförandes
Perfekt	bortförd

bortföra

1. föra bort, avlägsna; kidnappa, enlevera

   Säden passerar framför en fläkt, vars luftström bortför lättare föroreningar.

   Helvetet och de fördömda är representerade blott av en djävul, som på sin rygg bortför en naken figur.

   Reaktionsvärmet bortförs med hjälp av kylslingor och återloppskylare.

   Besläktade ord: bortförelse, bortföring, bortförning, bortförsel

   Jämför: bortfösa

   Se även tesaurus: Besittningstagande, Utdrivning, Fördrivning, Avlägsnande, Överföring, Lägeförändring, Söndring, Frånskiljning

Översättningar

föra bort, avlägsna

• bokmål: bortføre