Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av beng  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ beng bengen bengar bengarna
Genitiv bengs bengens bengars bengarnas

beng

  1. (vardagligt) idiot, tokdåre
  2. (vardagligt) polis, snut
 
Varianter: bäng

Adjektiv redigera

Böjningar av beng  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum beng bengare  
Neutrum bengt
Bestämd
singular
Maskulinum benge bengaste
Alla benga
Plural benga
  Predikativt
Singular Utrum beng bengare bengast
Neutrum bengt
Plural benga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (bengt)?

beng

  1. (vardagligt) tokig, galen, dum, enfaldig
    Se även: keff, koko, knäpp, bakom flötet, kass
    Varianter: bäng

Finsk romani redigera

Substantiv redigera

beng m

  1. (religion) djävul, hin håle
    Synonymer: bengeskiiro, ilakoon
    Etymologi: Av sanskrit vyanga ’med fläckar, groda’.
  2. mynt, peng, slant
    Etymologi: Av svenska peng.

Romani redigera

Substantiv redigera

beng m

  1. (religion) djävul