enfaldig
Svenska redigera
Adjektiv redigera
Böjningar av enfaldig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | enfaldig | enfaldigare | |
Neutrum | enfaldigt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | enfaldige | enfaldigaste | |
Alla | enfaldiga | |||
Plural | enfaldiga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | enfaldig | enfaldigare | enfaldigast |
Neutrum | enfaldigt | |||
Plural | enfaldiga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | (enfaldigt)? |
- uttal: ˈeːnˌfaldɪ(ɡ)
- (ålderdomligt) som består av en del
- (ålderdomligt) enkel, lättfattlig, okomplicerad
- (ålderdomligt) oskyldig, menlös
- oförståndig, olärd, ignorant, dum
- Se även tesaurus: Oskuld, Enkelhet, Andefattigdom, Menlöshet, Oskicklighet, Oviktighet, Lättnarrad, Sannfärdighet
- Se även tesaurus: Vettlöshet, Dumhuvud, Oförstånd, Okunnighet, Lättrogenhet, Tankefel, Tanklöshet, Svaghet
- Se även tesaurus: Oförmåga, Omängdhet