substantiv

otillräcklighet, efterblivenhet, misslyckande, felslående, undervikt, deficit, ofullständighet, brist, bristfällighet, ofullkomlighet;

beroende, undersåte, subaltern, underhuggare, gemene man, omyndighet, minderårighet, litenhet, ringhet, obetydlighet, minoritet, mindretal, minimum;

ebb, dålig konjunktur.

verb

komma till korta, falla undan, duka under, giva tappt, giva vika, draga kortaste strået, bliva efter, stå tillbaka för, icke kunna mäta sig med, besegras, sträcka gevär, kapitulera, draga sig tillbaka, draga sig undan, giva efter, giva med sig, foga sig, misslyckas, stå sig slätt, komma på skam, stå i skuggan, träda i skuggan, spela en dålig roll, falla ur rollen, icke nå fram;

fattas, felas, tryta, icke förslå, icke räcka, icke uppgå till, sakna, lida brist, komma på minus, avträda, avstå, uppgiva, minskas, försvagas, avtaga, förringas, förkortas, inskränkas, reduceras, sjunka, förfalla, underordna sig, subordinera.

adjektiv, adverb

underlägsen, underhaltig, underordnad, underlydande, efterbliven, vägd och befunnen för lätt, icke vuxen, otillräcklig, ofullständig, bristfällig, ofullkomlig, felande, bristande, sekunda, sekundär, undre, nedre;

ringa, betydelselös, obetydlig, låg, lågställd, undanskjuten, undanskymd, utäten, omyndig, minderårig, yngre;

dålig, sämre, sämst, ogynnsam, avtagande, avfallen, förfallen, ovärdig;

minimal, diminutiv, reducerad, förkrympt, förkortad, mindre, minst;

under medelmåttan, av andra ordningen, under måttet, under pari, på upphällningen, i ringa grad, minus.