SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av förfalla  Aktiv
Infinitiv förfalla
Presens förfaller
Preteritum förföll
Supinum förfallit
Imperativ förfall
Particip
Presens förfallande, förfallandes
Perfekt förfallen

förfalla

  1. något som befinner sig i förfall; något som inom den närmaste tiden förväntas bli förstört och fungerar allt sämre
    "I brist på ork lät han huset och gården förfalla."
    "Skärp dig! Du kan inte låta dig själv förfalla på detta sätt."
    Besläktade ord: förfall, förfallen
  2. skuld som passerar den sista tidpunkten för betalning
    "Räkningen kommer förfalla om du inte betalar snart."
    Se även: förfallodag

Se ävenRedigera

ÖversättningarRedigera