omyndighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av omyndighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	omyndighet	omyndigheten
Genitiv	omyndighets	omyndighetens

omyndighet u

1. det att vara omyndig

   Jämför: myndighet

   Se även tesaurus: Underlägsenhet, Ungdom, Ofrihet