terrass

Svenska

Substantiv

Böjningar av terrass	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	terrass	terrassen	terrasser	terrasserna
Genitiv	terrass	terrassens	terrassers	terrassernas

terrass

1. plan, mindre avsats på ojämn terräng, som tillsammans med andra intilliggande avsatser bildar en trappformad sluttning, skapad antingen naturligt eller anlagd av människor i syfte att odlas eller bebyggas

   Sammansättningar: terrassodling

2. plant, ofta stenlagt område i anknytning till en byggnad i nivå med omgivande terräng som används som ett utomhus uppehållsrum

   Synonymer: uteplats

3. plant tak med skyddsräcke

   Synonymer: takterrass

   Jämför: altan, uteplats, balkong

4. (transport) tilljämnad mark (berg, morän) utan matjord (humus) där väg ska byggas

   Antonymer: överbyggnad

Etymologi: Av franska terrasse, av fornfranska terrace (”sörja, dy”), av latinska terracea, av terraceus, ("som består av eller syftar på jord"), av terra ("jord").

Besläktade ord: terrassera

Sammansättningar: terrasspunkt

Översättningar

plan, mindre avsats på ojämn terräng, som tillsammans med andra intilliggande avsatser bildar en trappformad sluttning, skapad antingen naturligt eller anlagd av människor i syfte att odlas eller bebyggas

• franska: terrasse ^(fr) f
• tyska: Terrasse ^(de)

plant, ofta stenlagt område i anknytning till en byggnad i nivå med omgivande terräng som används som ett utomhus uppehållsrum

• finska: terassi ^(fi), patio ^(fi)
• franska: terrasse ^(fr) f
• tyska: Terrasse ^(de) f

plant tak med skyddsräcke

• finska: kattoterassi ^(fi)
• franska: terrasse ^(fr) f
• tyska: Dachterrasse ^(de) f