Se även märk och Mark.

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mark 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mark marken marker markerna
Genitiv marks markens markers markernas

mark

  1. det som man går på utomhus; jordyta
    Jag tappade min plånbok på marken.
    Löven dalade sakta till den släta marken.
    kuperad mark
    Jag ska gräva en grop i marken.
  2. landområde (i naturtillstånd) (ofta med avseende på naturförhållanden) (även bildligt)
    Det har .. gällt att bearbeta opinionen bland personalen, och den är hårdbru­ten mark. WÄGNER Norrt. 96 (1908).
    skog och mark
    skogig mark
  3. mark (ovan) betraktat som någons egendom
    Området mellan vägen och ån är min mark.
    Det är förbjudet att på stadens vida marker ...
  4. (ålderdomligt) tecken, märke, bevis
  5. (kortspel) tecken om vilken färg man är stark eller svag i
  6. (måttenheter) viktenhet (för mynt och handel)
  7. (valutor) benämning på den tidigare valutan i olika utländer (bl.a. i Finland och Tyskland innan de bytte till euro) och förr även i Sverige
    Jag växlar in alla mina mark.
  8. märken som representerar vinst och förlust; spelmark
    Jag blev av med alla mina marker, och således alla mina satsade pengar.
 
Etymologi: Av fornsvenska mark. Jämför fornvästnordiska mǫrk. Av urgermanska *markō, av urindoeuropeiska *marǵ- (“kant, gräns”). Rotbesläktat med latinets margo (“gräns, kant”), forniriska mruig, bruig (“gräns, gränsland”).
Synonymer: jord, ägor
Sammansättningar: allmänningsmark, backmark, barmark, barmark, betesmark, betmark, bymark, bärmark, eremark, fastmark, finnmark, fjällmark, fäladsmark, fämark, fårmark, gatumark, grusmark, gräsmark, hagmark, hedmark, hemmansmark, häradsmark, ismark, jaktmark, kalmark, kulturmark, lappmark, ljungmark, markanalys, markartilleri, markbereda, markbiologi, markblotta, markboll, markbrand, markbyggare, markflora, markfuktighet, markfynd, markfågel, markförbättring, markförsämring, markförsök, markgrav, markhyra, markjord, markkrypare, markköpare, marklag, markledes, marklinje, markluft, marklära, marklöpare, markområde, markpersonal, markreaktion, markrullare, markruta, markränta, markråtta, marksida, markskada, markskikt, markskott, markskydd, markskäl, markslag, markspaning, markstrid, markstudium, markstyrka, marktemperatur, marktorn, marktrupp, marktrång, marktäcke, markupplåtelse, markvatten, markvegetation, markvid, markvinning, markvittring, markväg, markvärde, markvärme, markvätska, markväxt, markvård, markyta, markägare, momark, moränmark, mossmark, myrmark, odlingsmark, rismark, sankmark, skogsmark, slåttermark, stadsmark, stäppmark, sumpmark, svedjemark, tomtmark, torvmark, träskmark, utmark, vildmark, älgmark, åkermark, ödemark, överloppsmark
Fraser: i skog och mark, kasta till marken, minerad mark, slå till marken
Se även: ägovidd

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mark 1 Singular Plural
maskulinum & femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mark marka, marken marker markene
Genitiv marks markas, markens markers markenes
Böjningar av mark 2 Singular Plural
maskulinum & femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mark marka, marken merker merkene
Genitiv marks markas, markens merkers merkenes
Böjningar av mark 3 Singular Plural
maskulinum & femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mark marka, marken mark markene
Genitiv marks markas, markens marks markenes
Böjningar av mark 4 Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mark marken marker markene
Genitiv marks markens markers markenes

mark mf [1–3], m [4]

  1. mark, land, backe, område
  2. (måttenheter) mark (viktenhet)
  3. (valutor) mark (mynt)
  4. (djur) mask
    Denne utdødde marken var dekket med plater og forskere ble nysgjerrige på hvordan den beveget seg.
    Den här utdöda masken var täckt med plattor och forskarna blev nyfikna på hur den rörde sig.
    Varianter: makk
    Sammansättningar: meitemark

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mark  Singular Plural
Nominativ mark marks
Genitiv mark's marks'

mark

  1. märke
  2. fläck
  3. (valutor) mark, tidigare valutor i Tyskland och Finland
  4. (ålderdomligt) mindre stycke land, mark eller rike
    1954: Sagan om de två tornen, J.R.R. Tolkien:
    There dwells Théoden son of Thengel, King of the Mark of Rohan.
  5. plats
    On your mark! Get set! Go!
    Klara, färdiga, gå!
Böjningar av mark  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens mark marks mark
Preteritum marked
Perfektparticip marked
Presensparticip marking, vard. markin'

mark

  1. markera
    I will mark this spot.
  2. märka, sätta märke
  3. bedöma, rätta (skolarbeten, prov), betygsätta

Isländska

redigera

Substantiv

redigera

mark

  1. (sport) mål