Se även skit-.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av skit 1-2. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ skit skiten
Genitiv skits skitens
Not:

2. (skräp) se not om grammatik

Böjningar av skit 2. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ skit skitet
Genitiv skits skitets

Not:

se not om grammatik

Böjningar av skit 3. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skit skiten skitar skitarna
Genitiv skits skitens skitars skitarnas

skit

  1. (vardagligt, oräknebart) avföring; smuts
    Hunden hade lämnat skit efter sig på golvet.
    Synonymer: bajs, drit (orsamål), exkrementer, fekalier, spillning
    Sammansättningar: brakskit, flugskit, fågelskit, hundskit, hästskit, kattskit, koskit, skithus, skithög, skitlukt, skitnödig
  2. (vardagligt, oräknebart) skräp och irrelevanta eller ovidkommande saker
    Du har för mycket skit på skrivbordet.
    Synonymer: bös (västsvenska), mög (skånska)
    Grammatik: I betydelsen skräp används ordet oftast i utrum, men även som neutrum i exempelvis uttrycket "inte ett skit".
  3. (vardagligt) nedsättande och negativt om person
    Hennes chef är bara en liten skit.
 
Etymologi: Sedan sent 1500-tal, avlett av skita.
Sammansättningar: skitbra, skitdålig, skitfilm, skitful, skitförbannad, skitförnäm, skitgubbe, skitgöra, skitjobb, skitjobbig, skitkul, skitmål, skitprat, skitsak, skitsnack, skitstövel, skitsur, skitsvår, skitunge, skitviktig, skitväder, skitår
Besläktade ord: skita, skita ner, skita sig, skitig

Fraser redigera

Översättningar redigera

Interjektion redigera

skit

  1. (vardagligt) en vanlig svordom
    Skit också!
    Synonymer: dase, fan, helvete, jäklar, jävlar, mög (skånska), satan, shit

Översättningar redigera

Verb redigera

skit

  1. böjningsform av skita

Engelska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av skit  Singular Plural
Nominativ skit skits
Genitiv skit's skits'

skit

  1. sketch