Se även skit-.

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av skit 1-2. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ skit skiten
Genitiv skits skitens
Not:

2. (skräp) se not om grammatik

Böjningar av skit 2. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ skit skitet
Genitiv skits skitets

Not:

se not om grammatik

Böjningar av skit 3. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skit skiten skitar skitarna
Genitiv skits skitens skitars skitarnas

skit

  1. (vardagligt, oräknebart) avföring; smuts
    Hunden hade lämnat skit efter sig på golvet.
    Synonymer: bajs, drit (orsamål), exkrementer, fekalier, spillning
    Sammansättningar: brakskit, flugskit, fågelskit, hundskit, hästskit, kattskit, koskit, skithus, skithög, skitlukt, skitnödig
  2. (vardagligt, oräknebart) skräp och irrelevanta eller ovidkommande saker
    Du har för mycket skit på skrivbordet.
    Synonymer: bös (västsvenska), mög (skånska)
    Grammatik: I betydelsen skräp används ordet oftast i utrum, men även som neutrum i exempelvis uttrycket "inte ett skit".
  3. (vardagligt) nedsättande och negativt om person
    Hennes chef är bara en liten skit.
 
Etymologi: Sedan sent 1500-tal, avlett av skita.
Sammansättningar: skitbra, skitdålig, skitfilm, skitful, skitförbannad, skitförnäm, skitgubbe, skitgöra, skitjobb, skitjobbig, skitkul, skitmål, skitprat, skitsak, skitsnack, skitstövel, skitsur, skitsvår, skitunge, skitviktig, skitväder, skitår
Besläktade ord: skita, skita ner, skita sig, skitig

Översättningar

redigera

Interjektion

redigera

skit

  1. (vardagligt) en vanlig svordom
    Skit också!
    Synonymer: dase, fan, helvete, jäklar, jävlar, mög (skånska), satan, shit

Översättningar

redigera

skit

  1. böjningsform av skita

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av skit  Singular Plural
Nominativ skit skits
Genitiv skit's skits'

skit

  1. sketch