opålitlighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av opålitlighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	opålitlighet	opålitligheten
Genitiv	opålitlighets	opålitlighetens

opålitlighet u

1. egenskapen att vara opålitlig

   Visserligen fick konungen inom kort flera bevis på den polska adelns opålitlighet, men dessa endast befäste hos honom den tanken, att den polska statsförfattningen vore ohållbar, och att Polen borde och kunde delas.

   Se även tesaurus: Oredlighet, Pliktförgätenhet, Obehörighet, Obehag, Försumlighet, Genstörtighet, Upplösning

   Se även tesaurus: Obeständighet, Obeslutsamhet, Falskhet, Oriktighet, Tvivel, Tankefel, Ombytlighet, Kortvarighet

Översättningar

egenskapen att vara opålitlig

• tyska: Unzuverlässigkeit ^(de) f