nagel

Svenska

Substantiv

Böjningar av nagel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nagel	nageln	naglar	naglarna
Genitiv	nagels	nagelns	naglars	naglarnas

naglar

nagel

• uttal: 'na:gäl, uttal: 'na:gel
• uttal: /ˈnɑːɡɛl/, uttal: /ˈnɑːɡel/

1. (anatomi) den hårda yta av horn (keratin) som täcker yttersta tippen av fingrar och tå

   Hon hade målat naglarna knallröda.

   Hyponymer: fingernagel, tånagel

   Sammansättningar: nagelband, nagellack, nagelsax, nagelsvamp, tumnagel

   Fraser: (konkreta:) fila/klippa/måla/peta naglarna; bita på naglarna

   Se även: klo

   Etymologi: Av fornsvenska naghl.

2. (teknik) spik, plugg, metall eller trästång avsedd att sammanfoga vanligen bordläggning på skepp

   Besläktade ord: nagla

   Fraser: (idiom:) nagel i ögat

   Se även: koffernagel

Översättningar

yta av horn

• azerbajdzjanska: dırnaq ^(az)
• bokmål: negl ^(no)
• bulgariska: нокът ^(bg)
• danska: negl ^(da)
• engelska: nail ^(en)
• esperanto: ungo ^(eo)
• estniska: küüs ^(et)
• finska: kynsi ^(fi)
• franska: ongle ^(fr)
• frisiska: neil
• isländska: nögl ^(is) f
• italienska: unghia ^(it)
• japanska: 爪 ^(ja) (つめ, tsume)
• katalanska: ungla ^(ca)
• ladino: unya f
• latin: clavus
• maltesiska: difer m
• nederländska: nagel ^(nl) m
• nynorska: nagl
• polska: paznokieć ^(pl)
• ryska: ноготь ^(ru) m
• spanska: uña ^(es)
• sydsamiska: guehpere
• tyska: Nagel ^(de) m

spik

• engelska: nail ^(en)
• franska: clou ^(fr) m
• frisiska: neil
• nederländska: nagel ^(nl) m
• polska: nit ^(pl) m
• tyska: Nagel ^(de) m

Tyska

Verb

nagel

1. böjningsform av nageln; (sv: spika)

Älvdalska

Substantiv

nagel m

1. (anatomi) nagel