Se även hörn.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
horn

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av horn 1-2. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet horn hornen
Genitiv horns hornets horns hornens
Böjningar av horn 3. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet
Genitiv horns hornets

horn n

  1. utväxt av keratin på vissa djurs huvuden
    Älgen fäller sina horn i januari-februari.
    Synonymer: wönn (orsamål)
    Etymologi: Av fornsvenska horn, belagt i svenskan sedan tidigt 1300-tal.[1]
    Sammansättningar: hjorthorn, oljehorn, renhorn, smörjehorn, ymnighetshorn, älghorn
  2. ett bleckblåsinstrument
    Hyperonymer: bleckblåsinstrument
    Hyponymer: valthorn, althorn
  3. keratin, det material som till exempel horn [2] och naglar är gjorda av
    Synonymer: keratin
  4. hörn på ett segel
  5. städets spetsiga ände
 
Besläktade ord: behornad
Fraser: blåsa i sitt horn, ett horn i sidan

ÖversättningarRedigera

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av horn  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ horn hornet horn hornene
Genitiv horns hornets horns hornenes

horn

  1. horn; utväxt av keratin på vissa djurs huvuden
  2. horn; ett bleckblåsinstrument
    Besläktade ord: alpehorn

EngelskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av horn  Singular Plural
Nominativ horn horns
Genitiv horn's horns'

horn

  • uttal: /hɔːn/ (brittisk engelska) /hɔːrn/ (amerikansk engelska)
  1. horn (instrument)
  2. horn (utväxt av keratin)
  3. horn (keratin)
  4. (fordonsteknik) tuta

IsländskaRedigera

SubstantivRedigera

horn n

  1. hörn

KällorRedigera

  1. Svensk ordbok: "horn", läst 2021-03-16