språk: svenska, ordklass: verb, problem: som i "flicka in"/"inflicka"

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av flicka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ flicka flickan flickor flickorna
Genitiv flickas flickans flickors flickornas

Som förled i sammansättningar används flick- eller flicke-.

flicka

  1. ett barn av kvinnligt kön
    Synonymer: tjej, tös
    Antonymer: pojke
  2. ung kvinna
    1993: När en flicka talar skånska, Danne Stråhed:
    När en flicka talar skånska / ett språk som jag förstår / då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
 
Användning: I formella sammanhang dras oftast en skarp gräns där en icke-myndig person av kvinnligt kön betecknas som en flicka, medan en myndig person betecknas som en kvinna, d v s en 17-årig flicka, men en 18-årig kvinna. I ett mindre formellt sammanhang hade flicka eller det vardagliga ordet tjej kunnat användas om både 17- och 18-åringen.
Sammansättningar: badflicka, barflicka, barnflicka, familjeflicka, flickbok, flickjägare, flicknamn, flickpension, flickrum, flickskola, flicksnärta, flicktycke, flickår, gatflicka, glädjeflicka, nisseflicka, nummerflicka, omslagsflicka, pojkflicka, skolflicka, springflicka, ungkarlsflicka, vallflicka
Synonymer: tjej, gräbba (Skåne); (slang) brallis, brud, brutta, fjälla, böna, snäcka, toppsnäcka; (raggarslang) spätta, mök

ÖversättningarRedigera

VerbRedigera

Böjningar av flicka  Aktiv Passiv
Infinitiv flicka flickas
Presens flickar flickas
Preteritum flickade flickades
Supinum flickat flickats
Imperativ flicka
Particip
Presens flickande, flickandes
Perfekt flickad

flicka

  1. lappa, laga, reparera (på ett enkelt sätt)
    Sammansättningar: kittelflickare, skoflickare

ÖversättningarRedigera