tös

Se även tos och tøs.

Svenska

Substantiv

Böjningar av tös	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tös	tösen	töser	töserna
Genitiv	tös, tös'	tösens	tösers	tösernas

tös

1. (skånska, gotländska, västgötska, numera vanligt i fler svenska dialekter) flicka

   Användning: Numera mestadels vardagligt, om alla unga personer av kvinnligt kön från nyfödda bebisar till unga kvinnor.

   Synonymer: jänta, gräbba

   Sammansättningar: bondtös, granntös, tösabit, stadstös

   Hyperonymer: glytt

   Kohyponymer: påg

2. (dialektalt) dotter

Grammatik: Som dialektala böjningsformer är vanligt att höra tösa ("tösen") och tösera ("töserna").

Översättningar

flicka

• danska: tøs, pige ^(da)
• engelska: girl ^(en), lass ^(en)
• japanska: 少女 ^(ja) (shoujo)
• tyska: Mädel ^(de) n, Mädchen ^(de) n