Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av fitta 1-3. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fitta fittan fittor fittorna
Genitiv fittas fittans fittors fittornas

fitta

  • uttal: ˈfɪ̀ta (notera: accent 2, så kallad "grav accent")
  1. (vardagligt, slang, vulgärt) kvinnans yttre könsorgan
    Synonymer: Se under vagina och snippa.
  2. (nedsättande) (allmänt skällsord som, ofta i syfte att förnedra genom antydan om olämplig kvinnlighet, riktas mot) person som anses vara vulgär; djävel; korkskalle; dumbom
 
Etymologi: Av omdiskuterat ursprung. Eventuellt av fornsvenska fitja (jämför Fittja), "våt ängsmark", "strandäng", "sumpmark", eller fita (jämför fet, fett), ungefär "fett" eller "fet vätska", som fått betydelsen "något svällande" i svenskan innan det började användas i nuvarande betydelse. En annan härledning är ur det fornskandinaviska ordet fuð i betydelsen ”spricka”. Ett skymfande tillmäle av gammalt datum är härvidlag fuðhundr eller "hundsfott" i betydelsen könsorganet på en tik. Man kan också jämföra med högtyskans Fotze, plattyskans Votze, pizda i slaviska språk, eller danskans fitte/fisse, det vill säga ord som alla har samma innebörd som svenskans "fitta".
Besläktade ord: fittig
Sammansättningar: bullfitta, fitthår, fittstim, surfitta

Översättningar

redigera

Interjektion

redigera

fitta

  1. (vulgärt, stötande) svordom

Översättningar

redigera