djävel

Svenska

Substantiv

Böjningar av djävel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	djävel	djäveln	djävlar	djävlarna
Genitiv	djävels	djävelns	djävlars	djävlarnas

djävel

1. (vardagligt, nedsättande) avskyvärd person som man tycker illa om; allmän benämning på person (speciellt någon man har negativt inställning till)

   Den där djäveln försökte angripa mig.

   Ingen djävel ser hur du ser ut i håret!

2. (vardagligt, med preposition på) mycket skicklig person (på något)

   Säga vad man vill om Andersson, men han är en djävel på piano.

Varianter: jävel

Synonymer: jäkel (mildare), drummel, slyngel, fitta, dumhuvud, korkskalle

Jämför: djävul, jävul, demon, djävulen, Satan

Besläktade ord: djävla, djävlas, djävlig, djävulsk, djävulskap, djävulstyg, jävelskap, jävla, jävlas, jävlig

Översättningar

avskyvärd person som man tycker illa om

• bokmål: djevel m, jævel m
• engelska: motherfucker ^(en), bastard ^(en), son of a bitch ^(en)
• italienska: stronzo ^(it) m, bastardo ^(it) m, figlio di puttana ^(it)
• tyska: Arschloch ^(de) n, Teufel ^(de) m, Dreckskerl ^(de) m, Hurensohn ^(de) m

mycket skicklig person (på något)