Se även Appendix:Varianter/e.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
e (tal)

TvärspråkligtRedigera

TeckenRedigera

e
U+0065
LATIN SMALL LETTER E

e

  1. gemen bokstav som förekommer i många varianter av det latinska alfabetet; versal variant: E
  2. (matematik) det tal sådant att en funktion   har derivatan  ; ett irrationellt tal som är basen till den naturliga logaritmen
     

SvenskaRedigera

VerbRedigera

e

  1. (talspråk, vardagligt, chattspråk) böjningsform av vara
    Varianter: ä, är

SubstantivRedigera

Böjningar av e  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ e e:et, vard. e:t e:n e:na
Genitiv e:s e:ets, vard. e:ts e:ns e:nas

e

  1. (musik) ton med frekvens nära 329.63 · 2n Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med dississ och fess
    Sammansättningar: E-dur, e-moll
    Vanliga konstruktioner: ettstrukna e, femstrukna e, fyrstrukna e, trestrukna e, tvåstrukna e

ÖversättningarRedigera

GaliciskaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

IdoRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

InterlinguaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

ItalienskaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

KymriskaRedigera

PronomenRedigera

e

  1. (sydlig) han

LimburgiskaRedigera

ArtikelRedigera

e

  1. en, ett; obestämd artikel (singular) för neutrum i nominativ, ackusativ och dativ
 
Etymologi: Av fornlågfrankiska ēn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos

OccintanskaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

PortugisiskaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och

SpanskaRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och (framför ord som börjar med ett i-ljud)

VolapükRedigera

KonjunktionRedigera

e

  1. och