Se även Appendix:Varianter/e.

Wikipedia har en artikel om:
e (tal)

Tvärspråkligt redigera

Tecken redigera

e
U+0065
LATIN SMALL LETTER E

e

  1. gemen bokstav som förekommer i många varianter av det latinska alfabetet; versal variant: E
  2. (matematik) det tal sådant att en funktion   har derivatan  ; ett irrationellt tal som är basen till den naturliga logaritmen
     

Svenska redigera

Verb redigera

e

  1. (talspråk, vardagligt, chattspråk) böjningsform av vara
    Varianter: ä, är

Substantiv redigera

Böjningar av e  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ e e:et, vard. e:t e:n e:na
Genitiv e:s e:ets, vard. e:ts e:ns e:nas

e

  1. (musik) ton med frekvens nära 329,63 · 2n Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med dississ och fess
    Sammansättningar: E-dur, e-moll
    Vanliga konstruktioner: ettstrukna e, femstrukna e, fyrstrukna e, trestrukna e, tvåstrukna e

Översättningar redigera

Galiciska redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Ido redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Interlingua redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Italienska redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Kymriska redigera

Pronomen redigera

e

  1. (sydlig) han

Limburgiska redigera

Artikel redigera

e

  1. en, ett; obestämd artikel (singular) för neutrum i nominativ, ackusativ och dativ
 
Etymologi: Av fornlågfrankiska ēn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos

Occitanska redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Portugisiska redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och

Spanska redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och (framför ord som börjar med ett i-ljud)

Volapük redigera

Konjunktion redigera

e

  1. och