dississ

Svenska

Substantiv

Böjningar av dississ	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dississ	dississet	dississ	dississen
Genitiv	dississ	dississets	dississ	dississens

dississ

1. (musik) dubbelhöjt d; ton med frekvens nära 329.63 · 2ⁿ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med e och fess

Översättningar

dubbelhöjt d

• bokmål: dississ m
• engelska: D-double-sharp