bygel

Svenska

Substantiv

Böjningar av bygel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bygel	bygeln	byglar	byglarna
Genitiv	bygels	bygelns	byglars	byglarnas

bygel

1. böjt stycke metall eller läder som bildar en (halv)ring och som kan användas som handtag, fäste, skydd e.d.

   Etymologi: Av fornsvenska bøghil.

   Jämför: krok, ring, ögla, märla, hake, hyska, hasp

   Sammansättningar: bygelhjälm, bygelhorn, bygelhäst, bygelkanna, bygelkrona, bygellås, bygelmekanism, bygelsåg, låsbygel, stigbygel, varbygel, värjbygel

Översättningar

böjt stycke metall eller läder som bildar en (halv)ring

• danska: bøjle ^(da)
• polska: pałąk ^(pl) m, kabłąk m, obłąk m