ögla

Svenska

Substantiv

Böjningar av ögla	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ögla	öglan	öglor	öglorna
Genitiv	öglas	öglans	öglors	öglornas

ögla

1. (rundad) slinga, snara

   Etymologi: Diminutivform av öga, jämför kringla, kvissla.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: løkke ^(no) mf, sløyfe ^(no) mf, øye ^(no) n, øsken
• isländska: lykkja ^(is) f
• polska: pętla ^(pl)
• tyska: Öse ^(de) f, Schlinge ^(de) f, Schleife ^(de) f

Verb

Böjningar av ögla	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ögla	öglas
Presens	öglar	öglas
Preteritum	öglade	öglades
Supinum	öglat	öglats
Imperativ	ögla	–
Particip
Presens	öglande, öglandes
Perfekt	öglad

ögla

1. göra (eller slå) en ögla