Wikipedia har en artikel om:
stycke

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av stycke  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stycke stycket stycken styckena
Genitiv styckes styckets styckens styckenas

stycke

  1. avskild del av något helt som har sönderdelats eller ska sönderdelas
    Han åt ett stycke av brödet.
    Hon tog ett stycke trä ur traven.
    Sammansättningar: brödstycke, köttstycke, trästycke, tygstycke
  2. obestämt mått för exempelvis längd eller tid
    Han gick ett stycke bortåt vägen.
  3. mynt, till exempel runstycke
  4. konstnärligt verk
    Kan du sluta spela samma stycke om och om igen!
    Läs tredje stycket nerifrån på sidan 7.
    Sammansättningar: musikstycke, teaterstycke, textstycke, altarstycke, solostycke
  5. (vapen, historia) kanon
    Besläktade ord: bestycka
    Sammansättningar: bakstycke, slutstycke, stormstycke, styckebruk
  6. (text) för att uttrycka helhet i uttrycket i ett stycke; del av en längre text  
  7. nedsättande uttryck om en kvinna
    Hon var ett riktigt stycke.
  8. (vardagligt) kortform för musikstycke
     
    Stycke till bindmössa
  9. (kläder) broderat tygstycke av bomull eller tyll till bindmössa
    1891: Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf:
    Nu vet envar, att majoren inte såg kvinnor med blida blickar, men på den lilla jungfru Faber måste han ändå skåda med välbehag, där hon kom så nätt i stycke och mössa.
    Synonymer: mösslin
 
Etymologi: Det fornsvenska stykke har gemensamma forngermanska rötter med tyska Stück. Många användningar (som musikstycke) har uppenbarligen kommit in från tyskan.
Märk att franska pièce, svenska pjäs, kan användas både om mynt, teaterstycken, målningar, skulpturer och kanoner.
Sammansättningar: konststycke, mästerstycke
Fraser: stycke för stycke (bit för bit)

Översättningar redigera

Litteratur redigera

  • pjäs och stycke, Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922)