Se även lista över appendix.

Dativ är ett kasus som finns i latin, i tyskan, liksom i vissa germanska språk, därtill fornnordiskan. I svenskan har dativ försvunnit: inget substantiv böjs i dativ, och även för personalpronomen finns ingen distinktion mellan dativ och ackusativ eller formen efter preposition. Däremot finns det stelnade former (numera oftast oböjliga substantiv eller adverb) som härstammar från tidigare dativböjning.

Svenska och fornsvenska

redigera

Lista över gamla dativändelser

redigera


dativändelse anmärkningar
-e som i: henne, huse, nåde, sistone, syne
-i som i: gudi
-o som i: allo, blindo, borto, däro, förevaro, försto, godo, häro, kvaro, medo, minsto, närvaro, ondo, sammo, sammanvaro, samvaro, sisto, stundo, sutto, tillvaro, utevaro, varo, vedervaro, åsido, åtminsto, äro
-om (sg.) som i: andanom, honom, sinom
-om (pl.) som i: allom, androm, flerom, lagom, sinom, stundom
-u som i: ehuru, huru, hurudan, huruvida
-um som i: veum

Lista över gamla dativformer

redigera


dativform anmärkningar
vem dativform av ho (dödform)
vilken, vilket, vilka förledet vi (dödform) gammal dativform av vad