SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av vila  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vila vilan vilor vilorna
Genitiv vilas vilans vilors vilornas

Not:

Pluralformer mindre brukliga annat än i vissa sammanhang.

vila

  1. (fysik, plural inte möjlig) tillstånd där ett föremål behåller samma läge i förhållande till ett annat föremål[1]
    Sammansättningar: vilomassa
    Antonymer: rörelse
  2. (plural inte möjlig) avslappning eller inaktivitet i syfte att återhämta sig
    1909: John Wahlborg, En "robinsonad" »Vila», hade doktorn sagt, »vila, det är allt, och kan ni blott bli i tillfälle att njuta en god vila, så skall ni snart vara frisk och kry igen.
  3. (plural förekommer) vilostund
    Vi hinner bara med en kort vila.

EtymologiRedigera

Till verbet vila

Besläktade ordRedigera

SammansättningarRedigera

ÖversättningarRedigera

VerbRedigera

vila

Böjningar av vila  Aktiv Passiv
Infinitiv vila vilas
Presens vilar vilas
Preteritum vilade vilades
Supinum vilat vilats
Imperativ vila
Particip
Presens vilande, vilandes
Perfekt (vilad)
Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.
  1. (intransitivt, om personer eller föremål) vara kvar i samma läge i förhållande till något annat
  2. (intransitivt, om personer eller djur) undvika att anstränga sig eller delta i ansträngande verksamhet
    Synonymer: wajla (orsamål)
  3. (reflexivt: vila sig) vara (mer eller mindre) inaktiv i syfte att återhämta sig
    Synonymer: wajla (orsamål)

FraserRedigera

ÖversättningarRedigera

KällorRedigera