Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av vedergällning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vedergällning vedergällningen vedergällningar vedergällningarna
Genitiv vedergällnings vedergällningens vedergällningars vedergällningarnas

vedergällning

  1. (ålderdomligt) (av mottagaren uppskattad) återbetalning av en skuld, vederlag, hittelön
    Etymologi: Av veder- (mot, åter) och gälda (betala).
    tillkännagifvande, att den som Policen framskaffar och till mig aflemnar, erhåller skälig vedergällning.  
  2. (av mottagaren ej uppskattad) hämnd, revansch, bestraffning (både som princip och enskild handling, därför även i plural)
    självmordsattentaten och vedergällningarna har i stället fortsatt  

Översättningar

redigera