gälda
SvenskaRedigera
VerbRedigera
Böjningar av gälda | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | gälda | gäldas |
Presens | gäldar | gäldas |
Preteritum | gäldade | gäldades |
Supinum | gäldat | gäldats |
Imperativ | gälda | – |
Particip | ||
Presens | gäldande, gäldandes | |
Perfekt | gäldad | |
gälda
- uttal: /ˈjɛlda/
EtymologiRedigera
Av fornsvenska giælda, giælla. där den senare blev avledningar som gälla. Ursprungligen av fornnordiska gjalda, jämför isländska och färöiska gjalda och danska gælde, av urgermanska *geldanan varav även fornhögtyska geltan (tyska gelten), fornengelska gieldan (engelska yield), gotiska 𐌿𐍃𐌲𐌹𐌻𐌳𐌰𐌽 (usgildan) och 𐍆𐍂𐌰𐌲𐌹𐌻𐌳𐌰𐌽 (fragildan).
GrammatikRedigera
I ålderdomligt juridiskt språk förekommer även perfektparticipen gulden, supinumformen guldit och stundom även preteritumformen gald.[1]
- Har ersättning bestämts att utgå för skada eller intrång till följd av betesmarks anordnande för betesbruk, må åtgärd i sådant syfte ej vidtagas, innan ersättningen guldits.
- Har ersättning bestämts att utgå för skada eller intrång till följd av betesmarks anordnande för betesbruk, må åtgärd i sådant syfte ej vidtagas, innan ersättningen guldits.