vanartighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av vanartighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vanartighet	vanartigheten
Genitiv	vanartighets	vanartighetens

vanartighet u

1. det att vara vanartig

   Besläktade ord: vanart, vanartad

   Se även tesaurus: Ont, Försämring, Oskicklighet, Obehag, Osmak, Oförskämdhet, Ohövlighet