Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av vanartighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ vanartighet vanartigheten
Genitiv vanartighets vanartighetens

vanartighet u

  1. det att vara vanartig
    Besläktade ord: vanart, vanartad
    Se även tesaurus: Ont, Försämring, Oskicklighet, Obehag, Osmak, Oförskämdhet, Ohövlighet