Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av vanart  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ vanart vanarten
Genitiv vanarts vanartens

vanart u

  1. dåligt uppförande
    Etymologi: Av fornsvenska vanart.
    Besläktade ord: vanartad, vanartig, vanartighet
    Se även tesaurus: Ont, Ofullkomlighet, Försämring, Missriktning, Oskicklighet, Osmak, Oförskämdhet, Ohövlighet

Fornsvenska redigera

Substantiv redigera

vanart f

  1. vanart