språk: svenska, ordklass: ??, problem: Utfyllnadsord: Jag har haft barn va, jag har vart på kåken va. Mest äldre som använder detta utfyllnadsord, Leif GW har man ju hört säga det flertalet gånger.

Svenska

redigera

va

  1. (talspråklig variant av) vad
    O vafan ska vi göra nu då?
    Fan, va jobbig du är!
    Sammansättningar: vafan

Interjektion

redigera

va

  1. (vardagligt) för att signalera att man inte hörde vad föregående talare sa; även för att uttrycka förvåning
    Va? Ursäkta, jag hörde inte riktigt vad du sa.
    Va?! Det kan du inte mena!
    Varianter: vad (mindre vanligt)
    Etymologi: Från vad, åtminstone sedan 1600-talet.
    Jämför: förlåt, hursa

Översättningar

redigera

Pronomen

redigera

va

  1. talspråklig och chattspråklig variant av vad
    Va göru?

va

  1. talspråklig och chattspråklig variant av vara och var
    • 2020: "26: Kungligt kul", i Nybörjarkryss nummer 3, sida 25, ISSN 1653-2236, Libris-ID 9967261:
      DEN KAN VA SVART
    Ja vill bara va idag.
    Han va nt där.
    Ska vi va?

Franska

redigera

va

  1. böjningsform av aller

Spanska

redigera

va

  1. böjningsform av ir

Uzbekiska

redigera

Konjunktion

redigera

va

  1. och