Se även úr, ur- och -ur.

Tvärspråkligt

redigera
ur

ur

  1. (ISO 639-1) kod för språket urdu

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ur 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uret ur uren
Genitiv urs urets urs urens
Böjningar av ur 2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uren urar urarna
Genitiv urs urens urars urarnas
Böjningar av ur 3, 4 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uren, uret urar urarna
Genitiv urs urens, urets urars urarnas

ur

  1. mekanisk klocka; speciellt en bärbar
    Hyponymer: armbandsur, digitalt ur, fickur, fickrova, golvur, gökur, pendelur, radiostyrt ur, solur, väggur, urverk
    Hyperonymer: klocka
  2. (ålderdomligt) arten uroxe (Bos primigenius), ett utdött oxdjur som nuvarande tamboskap härstammar från
    Sammansättningar: uroxe
    Etymologi: Av fornnordiska úrr i samma betydelse. Kognat med fornengelska ūr samt engelska aurochs, fornhögtyska ūr, ūro, medelhögtyska ūr, ūre, medellågtyska ūr, ūrosse samt tyska auerochse.
  3. (meteorologi, mindre brukligt) (ymnig) nederbörd (även särskilt snöfall, snöglopp) i förening med (stark) blåst; diagonalt fallande nederbörd, även allmännare: oväder, stormande nederbörd
    Vanliga konstruktioner: i ur och skur
    Varianter: yr
    Sammansättningar: urväder, yrväder
    Etymologi: Av fornnordiska úr i liknande betydelse, från en urgermanska *ūrą, möjligen kognat med urin, fornengelska ēar (”våg, hav”), från ett äldre urgermanskt ord börjat på w som i urnordiskan fallit bort, jämför fornsvenska stavningensvarianten vur, möjligen kognat med var (sårvätska), fornengelska wær (”sjö”), till en rot hörande vatten.
    Besläktade ord: yra, yrande
  4. benämning av runan i den yngre futharken
    Etymologi: Av fornnordiska úr i samma betydelse, avseende vädret.

Översättningar

redigera

Preposition

redigera

ur

  1. ut från ett avgränsat utrymme
    Trollkarlen drog två kaniner ur hatten

Översättningar

redigera

Verbpartikel

redigera

ur

  1. så att något frigörs ur infästning eller liknande
    Dra ur antennsladden är du snäll.
  2. så att något blir tomt
    Kan du tömma ur badkaret?
    Kocken gröpte först ur två apelsinhalvor.
    Vrid ur disktrasan ordentligt!

Se även

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ur  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uret ure urene
Genitiv urs urets ures urenes

ur n

  1. klocka, ur
    Sammansättningar: bornholmerur, digitalur, kukur, lodur, lommeur, standur, stueur, verdensur, vægur, vækkeur
    Användning: Äldre stavningsform (före 1892?) är uhr.

Engelska

redigera

Förkortning

redigera

ur

  1. (chattspråk) sammandragsförkortning av you och are
  2. (chattspråk) förkortning av your
 
Se även: r, u, urs

Katalanska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ur  Singular Plural
Maskulinum ur urs

ur m

  1. uroxe

Älvdalska

redigera

ur

  1. hur