nederbörd

Svenska

Substantiv

Böjningar av nederbörd	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nederbörd	nederbörden
Genitiv	nederbörds	nederbördens

nederbörd

1. (meteorologi) det att stora mängder finfördelat (oftast kondenserat) material (oftast vatten) i en himlakropps atmosfär faller ner mot ytan; vanliga former av nederbörd på jorden är regn, snö och hagel bestående av vatten

   Ovanligt mycket nederbörd orsakade översvämningar.

   Hyponymer: hagel, regn, snö

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1585.

   Sammansättningar: nederbördsfattig, nederbördsmängd, nederbördsmätare, nederbördsområde, nederbördsrik

Översättningar

Översättningar

• bokmål: nedbør ^(no) m
• danska: nedbør ^(da) u
• engelska: precipitation ^(en)
• franska: précipitation ^(fr) f
• italienska: precipitazione ^(it) f
• malajiska: kerpasan
• nederländska: neerslag ^(nl) m
• nynorska: nedbør m
• portugisiska: precipitação ^(pt) f
• ryska: осадки ^(ru) pl
• spanska: precipitación ^(es) f
• tyska: Niederschlag ^(de) m