Se även ur, ur- och -ur.

BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

úr m

  1. yrväder
    Etymologi: Av fornnordiska úr.
    Sammansättningar: snjǿúr, tjugunddagsúr

IsländskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av úr  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ úr úrið úr úrin
Ackusativ úr úrið úr úrin
Dativ úri úrinu úrum úrunum
Genitiv úrs úrsins úra úranna

úr

  1. ur, klocka

PrepositionRedigera

úr

  1. ur
  2. ut ur
  3. från

GrammatikRedigera

Styr liksom , af, frá, hjá, andspænis, ásamt, gagnvart, gegn, gegnt, handa, meðfram, móti och undan, dativ.

IriskaRedigera

AdjektivRedigera

úr

  1. ny
  2. fräsch

UngerskaRedigera

SubstantivRedigera

úr

  1. herre
  2. mästare