Se även ur, ur- och -ur.

Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera

úr

  1. (meteorologi) ur; viss nederbörd i förening med blåst; diagonalt regn, snöglopp, snöfall; även namnet för -runan i den isländska rundikten
    1400-tal: Isländska rundikterna:
    ᚢ : Úr er skýja grátr
    ok skára þverrir
    ok hirðis hatr.
    umbre vísi
    ᚢ : Ur är skyars gråt
    och skär diagonalt (tvärs-are)
    och herdes hat.
    umbre vísi?
    Etymologi: Härlett i svenska ur i liknande eller samma betydelse.
  2. kräts, krats, skrapjärn, slagg, after; även namnet för -runan i den norska rundikten
    1200-tal: Norska rundikterna:
    ᚢ : Úr er af illu jarne;
    opt løypr ræinn á hjarne.
    ᚢ : Kräts är av illa järn;
    ofta löper ren å hårdfrusen mark

Isländska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av úr  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ úr úrið úr úrin
Ackusativ úr úrið úr úrin
Dativ úri úrinu úrum úrunum
Genitiv úrs úrsins úra úranna

úr

  1. ur, klocka

Preposition

redigera

úr

  1. ur
  2. ut ur
  3. från

Grammatik

redigera

Styr liksom , af, frá, hjá, andspænis, ásamt, gagnvart, gegn, gegnt, handa, meðfram, móti och undan, dativ.

Adjektiv

redigera

úr

  1. ny
  2. fräsch

Ungerska

redigera

Substantiv

redigera

úr

  1. herre
  2. mästare