Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av trubbig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum trubbig trubbigare  
Neutrum trubbigt
Bestämd
singular
Maskulinum trubbige trubbigaste
Alla trubbiga
Plural trubbiga
  Predikativt
Singular Utrum trubbig trubbigare trubbigast
Neutrum trubbigt
Plural trubbiga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (trubbigt)?

trubbig

  1. som saknar kant, spets eller ände
    Synonymer: slö, oskarp, ovass
    Antonymer: skarp, vass, spetsig
    Fraser: (konkreta:) trubbig näsa/penna
    2005 (20 sep): Kroppefjäll kan bli permanent lajvspelplats (Bohusläningen):
    Svärden är vadderade, yxorna har skumgummiblad och pilarna har en mycket trubbig spets med skumgummi i.
  2. (om vinkel) som är mellan 90 och 180 grader
    Antonymer: spetsig
  3. (om triangel) som har en trubbig vinkel
    Synonymer: trubbvinklig
    Antonymer: spetsig, spetsvinklig
  4. (bildligt, om metod, åtgärd e.d.) grov och verkningslös, utan udd eller poäng; som inte ger önskad effekt
    Fraser: (konkreta:) trubbig analys/förklaring; trubbigt instrument/mått
    Uppföljningar visar att lagstiftningen varit ganska trubbig.
  5. (bildligt, om sinne, fattningsförmåga e.d.) avtrubbad eller okänslig, utan skärpa
    Fraser: (konkreta:) trubbigt intellekt/tänkande
    Jag var alldeles för trubbig i mitt associativa intellekt för att fatta ett jävla skit.
  6. (bildligt, om uppförande, beteende e.d.) ovänlig och avvisande, grov och brysk; utan humör eller glädje
    Synonymer: tvär, trumpen, vresig
    Fraser: (konkreta:) trubbigt barn
    Jag har varit dum. Eller om inte dum så i varje fall trubbig och otrevlig mot folk omkring mig.
 
Besläktade ord: trubba, trubbighet

Översättningar

redigera