sväng

Svenska

Substantiv

Böjningar av sväng	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sväng	svängen	svängar	svängarna
Genitiv	svängs	svängens	svängars	svängarnas

sväng

1. (särskilt om fordon) det att svänga; (hastig) ändring av färdriktning i sidled

   För att undvika risk för mötesolycka så har ett förbud mot sväng åt vänster införts i flera korsningar.

   Synonymer: svängning, gir

   Sammansättningar: högersväng, U-sväng, vänstersväng

2. krökning av väg e.d.

   Synonymer: krök, böj

3. kortare färd eller promenad för nöjes skull

   Synonymer: vända, runda, tur

   Vanliga konstruktioner: gå en sväng, ta en sväng

Besläktade ord: svängom

Fraser: i svängen, ta ut svängarna

Översättningar

svängande rörelse

• bokmål: sving m
• finska: käännös ^(fi), heilahdus ^(fi), pyörähdys ^(fi), kaarto ^(fi), kaarros
• polska: skręt ^(pl) m
• tyska: Schwung ^(de) m

krökning av väg

• bokmål: sving m, kurve ^(no) mf
• finska: mutka ^(fi), kaarre ^(fi)
• polska: zakręt ^(pl) m
• tyska: Biegung ^(de) f, Kurve ^(de) f

kortare färd eller promenad

• bokmål: sving m
• finska: kierros ^(fi), lenkki ^(fi)
• polska: przejażdżka ^(pl) f, przechadzka ^(pl) f
• tyska: Runde ^(de) f

Verb

sväng

1. böjningsform av svänga