sving

Svenska

Substantiv

Böjningar av sving	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sving	svingen	svingar	svingarna
Genitiv	svings	svingens	svingars	svingarnas

sving

1. svängande rörelse; ett svängslag i boxning

   Synonymer: gunga

Danska

Substantiv

Böjningar av sving	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sving	svinget	sving	svingene
Genitiv	svings	svingets	svings	svingenes

sving n

1. sväng, svängning; bågformad rörelse
2. (sport) sving; slag i boxning
3. kurva (på väg), böj, böjning, krök, båge

   Skarpe sving øger risikoen for ulykker på de svenske veje.

   Skarpa kurvor ökar risken för olyckor på de svenska vägarna.

   Synonymer: bøjning, kurve

Sammansättningar: armsving, bensving, borsving, herresving, hårnålesving, højresving, nedsving, opløbssving, opsving, venstresving

Besläktade ord: svinge, svingen, svinger, svingning

Verb

sving

1. böjningsform av svinge