färdriktning

Svenska

Substantiv

Böjningar av färdriktning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	färdriktning	färdriktningen	färdriktningar	färdriktningarna
Genitiv	färdriktnings	färdriktningens	färdriktningars	färdriktningarnas

färdriktning

1. riktning i vilken någon eller något färdas

   ”Avstigning sker till vänster i tågets färdriktning” förmedlade föraren genom högtalarna.

   Användning: Även bildligt:

   1981: Gothia / Geografiska föreningen i Göteborg, volym 12:

   Har Sverige fått en önskvärd färdriktning angiven genom folkomröstningens resultat?

Översättningar

Översättningar

• engelska: direction of travel
• finska: ajosuunta, kulkusuunta
• tyska: Fahrtrichtung ^(de) f