Svenska

redigera
Böjningar av slita  Aktiv Passiv
Infinitiv slita slitas
Presens sliter slits (slites)
Preteritum slet slets
Supinum slitit slitits
Imperativ slit
Particip
Presens slitande, slitandes
Perfekt sliten

slita

  1. rycka och dra hårt
    Slit inte i snöret - det riskerar gå av då - utan dra lite försiktigt.
    Vanliga konstruktioner: slita i ngt, slita ngt av ngt, slita ngt från/ur ngn
    Fraser: (partikelverb) slita av, slita av sig, slita bort, slita loss, slita ner, slita sönder, slita upp, slita åt sig
    Fraser: (konkreta) slita ngt i stycken
    Fraser: (idiom) slita och dra, slita sitt hår
  2. nöta genom långvarig användning; så småningom skada, göra oanvändbar eller förstöra
    Vanliga konstruktioner: slitangt
    Fraser: (partikelverb) slita ut, slita ut sig
    Fraser: (konkreta) slitanerverna
    Fraser: (idiom) Slit den med hälsan!, Slit och släng!, slita och slänga, slit och släng
  3. arbeta hårt; anstränga sig väldigt mycket
    Synonymer: knoga, släpa
    Vanliga konstruktioner: slita med ngt, slita för ngn
    Fraser: (idiom) slita hund, slita och släpa, slita ont, slita som en hund, slita som ett djur
  4. (reflexivt: slita sig) ta sig loss; lossna (eller slå sig fri från något) och ge sig iväg
    Eftersom pojkarna inte bundit fast båten ordentligt så slet den sig snart.
    En hund slet sig från sin ägare och hoppade på mannen utanför en affär.
    Vanliga konstruktioner: slita sig från ngt
    Fraser: (partikelverb) slita sig loss
 
Besläktade ord: slit, slitage, slitsam

Översättningar

redigera

Nynorska

redigera

slita

  1. variant av slite