slagsmål

Se även slagsmál.

Svenska

Substantiv

Böjningar av slagsmål	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	slagsmål	slagsmålet	slagsmål	slagsmålen
Genitiv	slagsmåls	slagsmålets	slagsmåls	slagsmålens

slagsmål

• uttal: ˈslaks.moːl

1. det att två eller fler personer /med bara händer eller enkla redskap/ försöker skada eller döda varandra

   Slagsmål utbröt efter krogbesöket.

   Synonymer: handgemäng

   Sammansättningar: gatuslagsmål, gängslagsmål, hundslagsmål, knivslagsmål, krogslagsmål

   Se även tesaurus: Våldsamhet, Skakning, Ont, Tvedräkt, Anfall, Strid

Översättningar

Översättningar

• bokmål: slagsmål ^(no) n, slåsskamp ^(no) m
• danska: slagsmål n
• engelska: fight ^(en), (främst mellan flera parter) brawl ^(en)
• franska: bagarre ^(fr) f
• isländska: slagsmál n pl
• italienska: rissa ^(it)
• nederländska: vechtpartij ^(nl)
• polska: bójka ^(pl) f
• portugisiska: luta ^(pt) f, briga ^(pt) f
• tyska: Schlägerei ^(de) f