sammanstötning

Svenska

Substantiv

Böjningar av sammanstötning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sammanstötning	sammanstötningen	sammanstötningar	sammanstötningarna
Genitiv	sammanstötnings	sammanstötningens	sammanstötningars	sammanstötningarnas

sammanstötning u

1. krock, kollision, konfrontation; det att sammanstöta, att stöta samman

   Se även tesaurus: Strid, Tvedräkt, Motstånd, Skakning, Pådrivning, Anslutning, Motverkan

   Se även tesaurus: Våldsamhet, Skiljaktighet

Översättningar

krock, kollision, konfrontation

• finska: yhteentörmäys, törmäys ^(fi)
• tyska: Zusammenstoß ^(de) m