Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av krock  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krock krocken krockar krockarna
Genitiv krocks krockens krockars krockarnas

krock

  1. kraftig sammanstötning, särskilt mellan fordon, men även personer eller andra ting, ofta med skador som följd
    I morse skedde en allvarlig krock på motorvägen med många skadade.
    Krocken mellan fotbollsspelarna var så kraftig att båda fick lämna planen.
    Synonymer: sammanstötning, kollision, krasch, stöt
    Sammansättningar: frontalkrock, krockkudde, krocksäkerhet, kökrock, seriekrock, tågkrock
  2. det att två eller flera planerade händelser inträffar vid samma tid
    Synonymer: kollision
    Sammansättningar: kanalkrock
 
Besläktade ord: krocka
Se även: krasch, krocket

Översättningar

redigera