Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av rök  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ rök röken
Genitiv röks rökens

rök

  1. synliga små partiklar som uppstått då något brinner eller bränns
    Besläktade ord: ryka, rykande, röka, rökande, rökare, rökelse, rökeri, rökig, rökighet, rökt, rökning
    Sammansättningar: cigarettrök, rökbastu, rökbomb, rökdetektor, rökdykare, rökfri, rökförbud, rökgas, rökhosta, rökmoln, rökpaus, rökpipa, rökruta, röksanering, röksignal, röksky, rökstuga, röksvamp, rökutveckling
    Fraser: ingen rök utan eld
  2. (vardagligt, dialektalt) en rökning med en cigarett, en cigg
    Men jag ska bara ta en rök innan vi drar.

Översättningar redigera

Verb redigera

rök

  1. böjningsform av ryka
  2. böjningsform av röka